Stråkinstrument till musiker på alla nivåer

Byta tagel på stråken

Hur byter man tagel på sin stråke?

Precis som med violinens eller cellons strängar, så slits stråkens tagel efter många timmars spelande. Dessutom åldras tagel och går lättare av om det är gammalt, så tagel är således en färskvara.

 

Att byta tagel är ett finhantverk där det ställs höga krav på precision, skicklighet och noggrannhet. Själva taglet kommer från en leverantör i större buntar och längder och måste sorteras, vägas och mätas innan det är redo att monteras till stråken. Tagelbuntens ändar fästs samman med speciella knutar varpå dessa fästs i stråkens frosch respektive spets med små kilar. Det är av avgörande vikt att dessa kilar passar mycket noga då de endast trycks fast, utan något lim eller lknande, och ska klara av att hålla när stråken senare spänns upp fullt innan spel.

 

Att tagla om en stråke är således inget man kan utföra själv utan utförs av en stråkmakare eller violinbyggarmästare.

Hur ofta ska man tagla om sin stråke?

Om man spelar regelbundet bör stråken taglas om minst 1 gång per år, men upp till 4 gånger per år är inte ovanligt. Även om taglet är intakt så tappar det med tiden sin förmåga att hålla hartset, vilket medför att stråken inte greppar tag i strängen lika bra som förut. Om taglet är avslitet (saknas) på stråkens stryksida är det extra viktigt med en omtagling, eftersom stråken kommer dra snett när den spänns upp vilket kan ge permanenta skador på stången.

Var kommer tagel ifrån?

Stråkens tagel är en färskvara som kommer från hästens svans. Det är endast ett fåtal hästsvansar som egentligen lämpar sig till att bli tagel till en stråke men tyvärr förekommer det mycket bristfälliga material på marknaden. Många tror att desto ljusare desto bättre är taglet men det stämmer inte nödvändigtvis. Idag är det tyvärr vanligt att enkla tagel behandlas med blekningsmedel, vilket bryter ner och därmed försämrar dess kvalitéer ytterligare.

En professionell violinmakare använder uteslutande de finaste taglen som kommer från vildhingstar i Mongolien, Sibirien eller Canada. Dessa tagel är starka, elastiska och har en mycket god förmåga att hålla hartset. Dessutom finns det svart tagel och blandtagel (kallas ofta salt & pepper) vilket är populärt bland kontrabasister men även cellister som spelar folkmusik.

Speciella önskemål

När stråkmakare taglar om stråkar monterar dom tagelstråna rakt, med jämn spänning och med lika bredd. Det är det vanligaste och standardsättet att tagla en stråke men taglet kan även monteras med små olika variationer, om så önskas.

Exempel på variationer kan vara;

  • Lite mer tagel på stryksidan
  • En så kallad kant på stryksidan (taglet monteras runt hörnet vid froshringen)
  • Lite mer spänt på stryksidan (eller åskådarsidan om så önskas)
  • Något längre eller något kortare (inför en ny årstid)
  • Inget grundharts (i en standardtagling grundhartsas taglet något)

Andra tillval i samband med en tagling

Vid en omtagling ingår en lätt rengöring och polering av stråkens stång och frosch. Dessutom smörjer man skruv och mutter samt knappen om så behövs. Är stråken i behov av en större rengöring finns det olika tillval.

Exempel på andra tillval som kan utföras i samband med en tagling är;

  • Större rengöring och polering av stången och froschen
  • Nytt tumläder
  • Ny bevickling (silvertråd, silverspunnen silk eller valbensimitation)
  • Lagning av spetsens tip.
  • Ny spetsplatta.

Visste du detta om tagel?

Att det inte är själva taglet som skapar friktionen mot strängen utan faktum är att en stråke som aldrig hartsats bara glider på strängen, utan att skapa ljud. Anledningen till att man använder just tagel till stråken är dess goda förmåga att hålla hartset, vilket tillsammans får strängen i gungning.

 

Lär dig mer om stråken och dess delar

Stråken brukar ofta beskrivas som musikerns förlängda arm, vilket beskriver dess betydelse. Lär dig mer om dess delar och vård av Violinbyggarmästare Stefan Lindholm här;

https://www.youtube.com/watch?v=4zuPqkBI78o