Delarnas slitage

Hur slits de olika delarna på ett stråkinstrument och när är det dags för service?

av Violinbyggarmästare Stefan Lindholm

Lika viktigt som att torka av sitt instrument och sin stråke från hartsrester är det att lämna in dem till en specialist på en årlig kontroll och besiktning.

Förändringar och eventuella problem kan komma plötsligt och är då bäst att åtgärda innan de växer sig för stora. Vid en normal besiktning kontrolleras instrumentets delar så eventuellt slitage kan åtgärdas innan det förvärras och kan orsaka skada.

LACKET – hartsavlagringar, märken och slitage

Även om man torkar av sitt instrument efter varje speltillfälle samlas med tiden hartsrester framför allt på locket som då kan vara svårt att få rent på egen hand och många av de medel som säljs i handeln gör ofta tyvärr mer skada än nytta. Vidare slits de områden som regelbundet kommer i kontakt med hand och hals successivt och så småningom kan det behövas skyddslack så att inte själva träet tar skada.

LIMNINGAR – sargfogar och äldre sprickor

Mellan sommar och vinter då klimatet är fuktigt respektive torrt kan det hända att fogar och gamla lagningar öppnar sig. Om så sker skapas ofta ett biljud eller skrammel när man spelar och ibland förlorar instrumentets klang lite i klarhet, vilket kan vara svårare att upptäcka. I båda fallen är det viktigt att man limmar till det som släppt så klangen hittar tillbaka, men även för att fogen eller sprickan inte ska öppna sig mer, vilket i längden kan göra att instrumentet deformeras och större skador uppstår.

STALLET - placering, lutning och allmänt skick

Om ett stall böjt sig eller kroknat måste det rätas upp för att inte riskera att rasa, vilket i sin tur skulle kunna orsaka skador på locket. Oftast har stallet dragits framåt mot greppbrädan efter stämning men ibland har även själva ämnet kroknat och då måste det basas (böjas) tillbaka eller helt bytas ut. Andra viktiga detaljer är stallets strängspår - om dessa är för djupa bidrar det till att strängarna slits onödigt snabbt. Men det kan även orsaka biljud och att klangen dämpas eftersom strängarna inte kan vibrera fritt. För att motverka både att stallet dras fram onödigt snabbt och att strängarna slits kan man smörja strängspåren med en mjuk blyertspenna, även uppe i översadeln.

LJUDPINNEN – placering och justering

På andra språk kallas ljudpinnen ofta för fiolens själ, vilket på ett bra sätt beskriver dess betydelse och känslighet. Genom att den justeras eller förflyttas kan ett stråkinstruments klang förändras markant, från mörkt till ljust, hårt till mjukt, balansen mellan strängar osv. Men instrumentets grundkaraktär finns alltid kvar. Mellan sommar och vinter förändras de flesta stråkinstrumentens klang på grund av den fuktiga respektive torra luftfuktigheten. Instrumenten utvidgas och drar ihop sig vilket bla gör att ljudpinnen står olika hårt och därför ofta behöver justeras mellan säsongerna.

GREPPBRÄDAN – kurva, ursvängning och slitage

Ett tydligt tecken på att en greppbräda är sliten och behöver riktas kan vara om det blivit svårt att intonera, speciellt om man nyligen bytt strängar. Varje gång strängarna trycks ned slits greppbrädan något och med tiden bildas det skåror. Eftersom slitaget sker väldigt långsamt kan det vara svårt att upptäcka då man ofta omedvetet börjar kämpa och justera för att kompensera detta.  Hur snabbt en greppbräda slits och behöver riktas beror på strängarnas hårdhet, ebenholtzens kvalité och såklart hur mycket man spelar, men vart 3:e – 5:e år kan nog ses som ett riktmärke.

STÄMSKRUVARNA – underhåll och slitage

Skruvar som plötsligt släpper eller sitter för hårt och går knackigt är mycket påfrestande och irriterande. Dessutom kan skruvlådan vid extrema fall skadas och det är därför viktigt att skruvarna smörjs regelbundet och ett bra tillfälle är när man byter strängar. Men med tiden slits även själva skruvarna och behöver då justeras och passas till på nytt för att kunna glida mjukt och samtidigt sitta säkert.

STRÅKEN – tagel och tumläder

Tagel är en färskvara som slits vid användning och behöver bytas med jämna mellanrum, hur ofta beror på hur mycket man spelar, teknik och repertoar men vanligt är allt mellan varannan månad till vart annat år. Tagel kan monteras med många små variationer, beroende på vad man önskar och hur man vill att stråken ska fungera. Exempel på detta är mer tagel på stryksidan för att få mer att slita på. Ett annat är en så kallad ”kant”, dvs att taglet går runt hörnet vid froschen vilket ger lite mer stöd och anläggningsyta, detta kan göras på både stryk- och motsatta sidan eller båda två. Även taglets längd kan varieras men med fördel görs det åt det kortare hållet på vintern och vice versa under sommaren för att förhindra att det blir för långt / kort vid nästa säsong. Vidare gillar några när taglet är något mer spänt på stryksidan men de flesta föredrar nog när detta är jämnt.

Precis som allt annat som används regelbundet slits även tumlädret och för att förhindra att själva stången skadas är det viktigt att man inte spelar med en stråke där lädret slitits bort.

Copyright - Lindholms Violinateljé 2015